Då det, i de kretsar jag ofta befinner mig, råder en oro-väckande oklarhet kring vad Babylon egentligen innebär, har jag nu föresatt mig att tydliggöra detta. Därför att det är med en viss skepsis jag ser obildade personer, som gärna vill gälla för att ha grepp om saken, tala som om de visste när de i sådan omfattande utsträckning slänger beteckningen omkring sig.Babylon är modern till alla skökor och skändligheter på jorden: denna världens kvinnliga regent, hon vars ande styr de länder som är lagda under henne. Hon är ett tillhåll för demoner, ett näste för alla orena och avskyvärda andar, och någon om vilken det står skrivet att hon är berusad av blodet från de heliga och Jesu vittnen. För hennes otukts skull har alla folk fått dricka vredens vin. Jordens styresmän har horat med henne, och dess köpmän har blivit rika genom hennes makt och lyx. Hennes synder tornat sig ända till himlen.
Det här är alltså inte en mans värld eller Satans värld eller vad ni nu kan tänkas ha hört, utan det här är en kvinnas värld. En illasinnad och genomfördärvad kvinnas värld. Hon är den som getts tillåtelse att ha övertaget bland de onda makter som kämpar om väldet som Gud, med fullkomlig översyn, överlåtit åt hans motståndare att, i den mån det faller i linje med vad profeterna klargjort, härska över. Och bland dessa sitter Babylon som drottning, vilket hon gjort sedan synden först kom i dagen bland människorna.
Babylon är det väsen som är den bakomliggande orsaken till vilken riktning saker tagit; att sodomism och feminism fått sådan framfart, att människor allt som oftast är själviska och har ett farligt lyste för pengar och ägodelar, att avundsjuka och missunsamhet råder, stridigheter och förtal - ja, alla dessa nedbrytande saker som en korrupt feminin ande kan föreställas vilja frambringa hos de vilka blivit lagda under hennes inverkan.
Något annat som måste förstås är att skriften säger att Babylon och Satan är fiender, att Babylon alltså inte är Satans verk, som många verkar tro, utan något som håller honom tillbaka från att själv kunna styra. Det kommer dock bli ändring på detta efter att den händelse som kallas "Babylons fall" inträffat, därför att den innebär slutet för hennes tid som härskare på jorden. Och de genom vilka detta kommer utföras är att finna inom det område som är Satans mest framträdande projekt, en viss utmanande stor världsreligion där personer som vill se Babylon falla är att hitta. Om dessa står det skrivet att de ska hata skökan och göra henne utblottad och naken, att de ska äta hennes kött och bränna upp henne i eld. Därför att Gud har ingett dem viljan att utföra hans avsikt och att med en och samma avsikt ge sitt rike åt Satan och hans anhang, tills Guds ord är förverkligade.
Efter det att Satan tillsammans med dessa personer - med den makt som nu istället blivit given dem, eftersom vad de gör tjänar till skriftens fullbordan - störtat Babylon och därmed också vält omkull hela den ordning som det babyloniska drottningdömet innebar, kommer i dess plats en ny ordning att införas: odjurets välde, med allt vad det kommer medföra. Vid denna tid kommer Satan ha störtats till jorden (det har INTE inträffat ännu, som vissa felaktigt påstår), och hans raseri kommer vara stort, eftersom han vet att hans tid är kort. Han har endast blivit given en tid och två tider och en halv tid, vilket alltså motsvarar 42 månader (tre och ett halvt år). Därefter kommer också hans rike att krossas och ges åt det folk som är den Högstes heliga.
Jag kan också säga att det för övrigt är mina tankar att detta är något det ges en hint om så tidigt som i Första Moseboken, där det berättas om kvinnan och ormen. Därför att det är min personliga, och kanske aningen kontroversiella, förståelse att kvinnan som ställdes brevid Adam i Eden är vems ande kom att bli Babylon (att ormen var Satan föresätter jag redan vara förstått, då skriften uttryckligen kallar honom för "ormen från urtiden"). Gud säger nämligen till ormen att han ska väcka fiendskap mellan honom och kvinnan, mellan hans avkomma och hennes, och att de ska trampa på hans huvud och han hugga dem i hälen. -Det är en sak jag tror vittnar om vad jag just berättat, därför att om man sätter det i sitt sammanhang så har det en ganska perfekt mening.
