fredagen den 20:e mars 2009

Vem som tillhör vad

För att ingen av de heliga ska behöva misströsta, finns det en hel ordning om vem som hör vad till. Ett arrangemang som försäkrar oss om att var och en kommer gå dit han hör hemma. Förenklat klargör ordningen att den som det ska hända på ett visst sätt med; honom kommer det gå på det viset. Ingen kan alltså med all sin ansträngning undkomma det han tillhör, utan var och en kommer sluta upp där han ska vara. Den underrättelsen rår skänka den förståndige trygghet, medan den oförnuftige aldrig kan greppa ens dess ytterskikt.
Till denna förståelse har jag kommit genom att, tillsammans med vad Herrens härskarmakt och övrig skriftinformation förvissar mig om, läsa vad Jeremia 15:2 och Uppenbarelse 13:9-10 gör känt. Därför att de tillkännager: "Och när de frågar dig vart de ska gå ska du svara dem. Så säger Jahve: Till pesten de som hör pesten till, till svärdet de som hör svärdet till, till svälten de som hör svälten till, till fångenskapen de som hör fångenskapen till." Och: "Du som har öron, hör detta. Den som ska i fångenskap, han går i fångenskap, och den som ska dö för svärdet, han blir dödad med svärd. Här behövs de heligas uthållighet och tro."
De här ställena vittnar om att ingen som någon av dessa fasor drabbar inte också hör dit, att de enbart kan komma över sådana som blivit utlämnade åt det. Och då Gud är den som prisger och utlämnar människan dit han har en avsikt med att gruppera henne, kommer de som känner hans namn behöva tålamod och trofasthet till att bevara vissheten om att inget annat än vad Herren utstakat är vad som inträffar, om de nu skulle finna sig i en situation där något av det här slaget är att uthärda för en stund - till och med om det måste delas med ogärningsmän. Kom ihåg att vår herre och kounung själv blev fängslad, pryglad och led döden tillsammans med skurkar. Så har han också sagt till ängeln för en av sina församlingar: "Var inte rädd för vad du ska få utstå. Se, djävulen kommer att kasta några av er i fängelse för att ni ska sättas på prov, och ni ska få lida i tio dagar. Var trogen intill döden, så ska jag ge dig livets segerkrans."
Detta till trots, har Kristus betygat oss om att inte ett hår på våra huvuden ska gå förlorat (Lukas 21:18), utan att vi genom att hålla ut ska vinna vårt liv. Han kommer alltså att bevara sina tjänare under deras trångmål, eftersom han är den de blivit tilldelad. Det finns nämligen två grupperingar av människor som blivit tilldelade två olika herdar: Kristus och Satan, vilka alltså båda har getts varsin flock som lyssnar till respektives röst. De som lyssnar till Satan och utför hans vilja, de gör det på grund av att deras hjärtan är onda och blivit vända åt vem dessa svaghjärtade personers anförare är. De är hans säd och följer därför hans anvisningar. Men eftersom han inte kan erbjuda något varaktigt skydd då räkenskapen utkrävs, kommer den slutgiltiga klämman deras handlingar försätter dem i inte kunna utbytas mot den nåd som beretts åt de heliga. De kommer istället följa sin härförare ner i undergången, därför att de hör undergången till.
Den arma skara som blivit tilldelad Kristus, däremot, den har blivit det för att Gud vänt deras hjärtan till sig - han har uppenbarat sin makt och gjort sitt namn känt för dem, skapat dem till sin berömmelse, ära och prydnad. Åt dem kommer ges den kraft deras herre förmår styrka dem med, eftersom dennes fader är den från vilken all makt och räddning har sitt ursprung. Och det är hans vilja att samma härlighet som skänkts Kristus, att den också ska förses den hjord han givit honom. De hör denna härlighet till, den kan aldrig tas ifrån dem. Därför att deras skapare är en rättfärdig konung som låter vad rätten kräver tillkomma varje människa.